Mojahedins logo som både är marxistisk (skära och stjärna), militant (vapen) samt islamistisk (koranvers längst överst)

Det har inte undgått någon att det pågår en omfattande revolution i Iran. Vad många dock inte vet är att det pågår samtidigt en omfattande konflikt mellan de olika oppositionella grupperna i exil. En av dessa oppositionella grupperingar, Mojahedin, som har en omfattande historia av våld och terror har nu hotat, om än subtilt, med att skjuta mig i pannan. Innan jag dock går in på detta så behöver du som läsare en kort bakgrund.

En islamisk revolution svepte över Iran 1979. Ledaren av revolutionen var Rohollah Khomeini och han stöttades av samtliga grupper som stod emot shahen och den iranska monarkin. Efter att samtliga grupper deltog i de massavrättningar som direkt tog plats där anhängare till shahen mördades, vände sig Khomeini mot de som stöttat honom. Han var inte på något sett villig att dela med sig makten.

Den islamiska republiken i Iran har tre stora grupper av motståndare i exil: (1) Iranska monarkister som vill att en konstitutionell monarki ska återupprättas i Iran, (2) Iranska kommunister som vill ha ett kommunistisk Iran samt (3) Mojahedin som är en marxist-islamistisk organisation. Det är denna tredje gruppering, Mojahedin, som vi ska diskutera.

Mojahedin

Mojahedin heter officiellt ”People’s Mojahedin Organization of Iran” och förkortas PMOI. På farsi heter de ”Mojahedin-e Khalgh” och förkortas MEK. De grundades på 1970-talet och bedrev väpnad krigsföring mot dåvarande kungliga regeringen. De utförde ett stort antal terroristattentat och kunde även förutom civila mörda amerikaner som jobbade i Iran.

I samband med att Islamiska Republiken grundades fortsatte Mojahedin och dess ledare Masoud Rajavi att fortsätta stödja terrorism. På bilden ser ni t.ex Masoud Rajavi tillsammans med Yaser Arafat.

Efter att Khomeini vägrade dela makten så gick MEK till opposition och snart blev dem tvungna att lämna Iran. Hela MEK, från dess ledarskap till dess vanliga medlemmar, tog skydd i Baghdad, Irak, hos Saddam Hussein. Masoud Rajavi och Saddam (se bild) gick ihop. Saddam beväpnade MEK som tillsammans med Saddam attackerade Iran, alltså deras eget land. Samtidigt hjälpte MEK Saddam att slå ned på Saddams motståndare.

I samband med att Saddam föll så tvingades MEK ut ur landet och har nu sitt läger i Tirana, Albanien. Deras ledare är numera Maryam Rajavi, fru till Masoud Rajavi. Maryam är den självvalda presidenten av Iran i exil. Masoud Rajavi har istället haft rollen som någon form av ”andlig ledare”. Masoud Rajavi är dock försvunnen sedan 2003. MEK vägrar säga något om detta. Intressant är att Maryam Rajavi innan hon gifte sig med Masoud Rajavi 1985, var gift med en högt uppsatt medlem av MEK, Mehdi Abrishamchi.

Det ovannämnda har bidragit till att MEK ses på som mer av en sekt än en politisk organisation. Av intresse är också att känna till att MEK var med på EU:s terrorlista fram till 2009. Även USA, Kanada och Japan har fram tills 2000-talets andra hälft haft MEK på sina respektive terrorlistor.

MEKs historia av terror och våld, deras massiva stöd till Khomeini, deras massiva stöd till Saddam i att attackera Iran, deras beteende som en sekt samt deras ideologi som är en blandning av marxism-islamism, har gjort organisationen väldigt hatad bland Iranier. Information som att MEK bedriver tortyr och tvångssterilisering på sina baser samt även våldtäkt och övergrepp, har också bidragit till det enorma motstånd som finns mot organisationen.

Hotet mot mig

Den 8 november skrev jag en tweet på farsi (se nedan). Översatt till svenska så skrev jag följande:

”Många gånger har jag hört folk säga, finns det något värre än den islamiska republiken? Mina landsmän, mina systrar, mina bröder… tveka inte att det finns värre är den islamiska republiken: Maryam Rajavi och sekten mojahedin.”

Tweeten har fram tills att jag skriver detta inlägg fått 711 retweets, 47 citat-tweets, 387 kommentarer och 3463 likes.

En av de som kommenterar med en anonym twitterkonto (se nedan) har lagt upp en bild på mig och skriver (översättning till svenska):

”Vem har pissat på den här oäktingen från Amar-basen?”

Amar basen eller på engelska, Ammar Cyber Headquarter, är en organisation grundat av den islamiska regimen i Iran för att bland annat bedriva cyber verksamhet mot iranska oppositionen.

So for so good. Det är nu det blir väldigt obehagligt. En av Mojahedins anhängare som bor i Hamburg, Tyskland, skriver följande (se nedan) som ett svar på förra tweeten. Översättning:

”Han liknar väldigt mycket den avrättade Lajevardi. Även Lajevardi hade en fläck på sitt huvud, dock efter att blev skjuten av den unga hjälten.”

Med ”han liknar” menar då författaren av tweeten mig. Vem är då Lajevardi? Assadollah Ladjevardi var precis som Mojahedin en hårdför Islamist. Faktum var att innan islamiska revolutionen så var han själv medlem i Mojahedin. Efter revolutionen blev han åklagare samt chef för okända Evin fängelset. Under de många år han var aktiv var han ansvarig för mordet på tusentals motståndare till islamiska republiken, däribland medlemmar av Mojahedin som Lajevardi nu hade vänt sig emot.

23 augusti 1988 avrättades Lajevardi på öppen gata i Teheran. En ung man hade skjutit ihjäl honom. Mojahedin tog på sig dådet.

Den person som skriver till mig på twitter, menar alltså min födelsemärke som jag har på pannan, liknar den som Lajevardi fick när Mojahedin sköt honom till döds. Det går inte att tolka detta som något annat än ett hot.

Varför delar jag då detta med er? Det är första gången som jag gör det trots all hot som jag och min familj fått under de decennier vi varit politisk aktiva i Norge och Sverige. Anledningen är att ni som kanske inte är helt insatta ska förstå den svåra situation som en stor del exil-iranier lever i. Inte bara hotas, mördas och trakasseras vi av den islamiska republiken och dess ambassader i respektive land, men även delar av den fundamentalistiska oppositionen till regimen bedriver samma modus operandi.

Ju mer läget i Iran blir allvarligt, ju mer spänningar kommer vi att se. Mycket talar för att den demokratiska oppositionen kommer behöva kämpa på två fronter: dels mot regimen i Iran, dels mot fundamentalisterna i Mojahedin.

Rubrikbilden visar Mojahedin medlemmar i deras bas där slöjtvång råder.