Prehospital diagnos och syrgasbehandling vid ST-höjningsinfarkt [Engelska]

Hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som är vanligt bland befolkningen, och bröstsmärta är dess vanligaste symptom. Snabb diagnos och behandling är av stor vikt för att minimera skadorna som uppstår på hjärtat.Majoriteten av de patienter som drabbas av bröstsmärtor kontaktar ambulansen som efter att ha träffat patienten, tar ett EKG och skickar detta via dator vidare till närmaste hjärtintensivavdelning (HIA) för tolkning. Skulle EKG visa tecken på stor hjärtinfarkt (så kallad STEMI) dirigeras ambulansen med patienten direkt till HIA för behandling. Den viktigaste behandlingen vid en STEMI är en ballongvidgning av det kärl i hjärtat som är tilltäppt, så kallad akut PCI.Dagligen får HIA vid Skånes Universitetssjukhus i Lund flertalet ambulans-EKG skickade till sig, vilket är tidskrävande för HIA-läkarna som måste tolka dessa, och vilket dessutom kan bidra till tidsspill för ambulansen som måste invänta svar från HIA.Vi byggde därför ett datorprogram som kallas artificiellt neuralt nätverk (ANN) som tränades i att detektera EKG som tyder på STEMI. Under drygt 6 månader samlade vi in 560 ambulans-EKG, och HIA-läkarens bedömning av varje EKG jämfördes därefter med vårt ANNs tolkning. Vårt ANN var då betydligt bättre på att identifiera EKG med tecken på STEMI (bättre sensitivitet) än HIA-läkaren, men identifierade även något fler utan STEMI (sämre specificitet). Ett i systemet inbyggt ANN som ”förtolkar” alla ambulans-EKG före översändning till HIA skulle därmed kunna minska antalet EKG skickade till HIA med hela 2/3, utan risk för missade STEMI-fall.I behandlingen av akut hjärtinfarkt har syrgas varit en självklarhet de senaste 100 åren. Användandet av syrgas vid hjärtinfarkt har dock på senare tid blivit omdiskuterad, och experimentella studier har visat att det till och med skulle kunna vara dåligt för patienter med normal syresättning i blodet att få extra syrgas. Teorin är att denna över-syresättning dels bidrar till att kärlen i kroppen drar ihop sig och således ger upphov till att mindre blod strömmar till vävnaderna, samt dels att denna över-syresättning bidrar till en ökad produktion av så kallade fria radikaler som kan vara skadlig för kroppens vävnader.Några tidigare studier som tittat på effekten av syrgas på patienter med dels misstänkt och dels konstaterat hjärtinfarkt, har visat icke konklusiva resultat, varför vi fortfarande inte vet huruvida extra syrgas till patienter med konstaterat hjärtinfarkt som också har en normal syresättning är farligt eller inte.För att kunna utvärdera syrgaseffekten hos dessa patienter, genomförde vi två studier där vi med magnetkamera (MR) och ultraljud undersökte hjärtat på STEMIpatienter som fick respektive inte fick behandling med syrgas.I studien där MR användes ingick 95 STEMI-patienter. Under transporten till akut PCI fick 46 av patienterna 10 liter/min syrgas, medan 49 fick enbart vanlig luft. Efter några dagar undersöktes deras hjärta med MR för att utvärdera hur stor skada hjärtat fått efter infarkten. Våra resultat visade inga skillnader mellan de två grupperna, vilket tyder på att det varken är till nytta eller skada för STEMI-patienter att behandlas med syrgas.I studien med ultraljud undersökte vi 87 STEMI-patienter, varav 46 fick syrgas medan 41 fick vanlig luft under transporten till akut PCI. Patienterna undersöktes sedan efter några dagar, och igen efter 6 månader, med ultraljud för att utvärdera hjärtats funktion. Inte heller i denna studie fanns det någon skillnad mellan de två grupperna.Sammantaget tyder alltså våra studier på att syrgasbehandling vid STEMI hos patienter med normal syresättning varken är till nytta eller till skada för patienten. Om ytterligare studier visar detsamma kan ambulanspersonalen i framtiden utan risk avstå från syrgasbehandling till patienter med hjärtinfarkt.