Dödligt våld i Sverige: Profilering av gärningsmän genom latent klassanalys

Bakgrund Sverige har under de senaste åren bevittnat allt fler mord/dråp, vilket har bidragit till ökat antal dödligt våld. Försök att profilera brottslingar som begår sådana brott är av stor betydelse, eftersom sådant information om gärningsmännen kan bidra till bättre brottsförebyggande åtgärder. Vi ville därför studera karakteristika hos individer som dömts och/eller misstänks för mord/dråp, försök till mord/dråp, förberedelser för att begå mord/dråp samt stämpling till mord/dråp (för enkelhetens skull kallat mord+) i Sverige. Metoder Genom att använda information från det svenska brottsregistret och misstankeregistret inkluderades individer som var 15–60 år gamla och dömda och/eller misstänkta för mord+ mellan 2000 och 2015. Med hjälp av dessa register och även andra befolknings- och hälsovårdsregister lades information om tidigare kriminalitet, missbruk och psykiatriska tillstånd till en statistisk analys kallad Latent Class Analysis (LCA) som användes för att identifiera latenta klasser av individer som dömts och/eller misstänks för mord+. Resultat Totalt 14466 individer inkluderades i analysen. Majoriteten var män (n = 12802; 88.5%) och svenskfödda med svenskfödda föräldrar (n = 8247; 57.0%). LCA identifierade tre klasser där "Conviction Class (CC)" innehöll mestadels dömda individer medan "Mixed Class A (MCA)" och "Mixed Class B (MCB)" innehöll nästan lika många dömda och misstänkta individer. CC karakteriseras av individer med lågt brottsaktivitet, missbruk och psykiatrisk ohälsa. MCA och MCB kännetecknas av individer med högt brottsaktivitet, missbruk och psykiatrisk ohälsa samt lägre utbildning och sämre ekonomi jämfört med CC. Slutsats MCA och MCB kan bestå av "traditionella" brottslingar som ofta är välkända av polisen och/eller de sociala myndigheterna. CC däremot består huvudsakligen av dömda gärningsmän som lättare kan komma undan myndigheternas radar.