Invandrarbakgrund och registrering som misstänkt för skjutvapenrelaterat dödligt våld i Sverige – en 21-årig uppföljningsstudie

Med hjälp av rikstäckande registerdata matchades personer i åldern 15–60 år som mellan 2000 och 2020 registrerats som misstänkta för skjutvapenrelaterat dödligt våld, försök till sådant brott eller stämpling/förberedelse till sådana brott (firearm homicide+) mot kontroller ur befolkningen. Villkorad logistisk regression användes för att undersöka sambandet mellan invandrarbakgrund och registrerad misstanke om firearm homicide+, med justering för socioekonomiska faktorer, psykiatriska diagnoser, substansbrukssyndrom och tidigare kriminalitet. Bland 1 745 registrerade misstänkta hade 71,1 % invandrarbakgrund. Personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade högst odds för att vara registrerade som misstänkta (ojusterad OR = 14,7), och sambandet förblev starkt efter justering. Drogbrukssyndrom, definierat med registeruppgifter från hälso- och sjukvård, läkemedelsregister och rättsväsende, förekom hos över 66 % av de misstänkta och var starkt associerat med utfallet. Resultaten visar starka samband mellan registrerad misstanke om firearm homicide+, invandrarbakgrund och drogbrukssyndrom, men studien fastställer inte de bakomliggande kausala mekanismerna.