När Nima Gholam Ali Pours fyra år i Sveriges riksdag nu går mot sitt slut finns det anledning att stanna upp och se på vad han faktiskt har gjort.
Siffrorna säger en del. Under mandatperioden registrerar riksdagen 85 motioner, 50 skriftliga frågor, deltagande i 66 interpellationsdebatter, 21 debatter om utskottsförslag, 25 frågestunder och fyra utrikespolitiska debatter. Han har samtidigt varit ordinarie ledamot i socialförsäkringsutskottet sedan hösten 2022 och suppleant i arbetsmarknadsutskottet sedan 2023.
Men siffrorna berättar inte hela historien.
Den som har följt Nima under dessa fyra år vet att han har arbetat med betydligt mer än en enda fråga. Migration och integration, socialförsäkringar, islamism och utländsk påverkan, arbetsmarknad, utbildning, Taiwan och andra utrikespolitiska frågor har återkommit i hans arbete. Han har använt de verktyg en riksdagsledamot faktiskt har – motioner, frågor, interpellationer och kammardebatter – för att driva frågor han ansett vara viktiga för Sverige.
Och så finns Iran.
För oss med rötter i Iran har det varit svårt att inte lägga märke till vilken plats frågan fått i Nimas riksdagsarbete. Han har gång på gång tagit upp politiska avrättningar, förtrycket av oppositionella, demokratibistånd, svensk teknik som riskerar att hamna i regimens händer, relationerna till den iranska oppositionen och den islamiska republikens verksamhet i Sverige. I augusti 2025 tog han genom en interpellation direkt upp frågan om en svensk dialog med den iranska oppositionen och nämnde uttryckligen Reza Pahlavi.
Det viktiga är samtidigt att förstå att detta inte bara har handlat om Iran.
Nima har konsekvent kopplat Iranfrågan till Sveriges egen säkerhet. Det är en koppling som också finns i Säkerhetspolisens bedömningar. Säpo har konstaterat att den iranska regimen har bedrivit säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige, kartlagt oppositionella och använt kriminella nätverk som ombud för våldsdåd i Sverige. Iran har tillsammans med Ryssland och Kina pekats ut som ett av de största statliga säkerhetshoten mot Sverige.
Det är mot den bakgrunden man också ska se Nimas frågor om främmande makts påverkan, regimanknutna organisationer, moskéers eventuella kopplingar till främmande makt och behovet av bättre verktyg mot utländsk påverkan. I riksdagen har han uttryckligen argumenterat för att det som den iranska regimen gör mot iranier inte kan skiljas från vad samma regim gör på svensk mark.
Ett av de tydligaste ögonblicken kom våren 2026.
I början av mars skickade Nima Gholam Ali Pour och två andra riksdagsledamöter en formell inbjudan till kronprins Reza Pahlavi att besöka Sveriges riksdag. Den 13 april blev besöket verklighet. Kronprinsen kom till Stockholm och talade i Sveriges riksdag inför svenska parlamentariker om Iran, demokrati och relationen mellan utvecklingen i Iran och Europas säkerhet.
För mig är just detta en viktig del av Nimas fyra år.
Han har kunnat bära med sig erfarenheten och kunskapen om Iran in i Sveriges riksdag utan att behandla Iran som en fråga skild från Sverige. Tvärtom har hans utgångspunkt återkommande varit att en främmande makt som bedriver underrättelseverksamhet, använder kriminella nätverk och hotar människor på svensk mark också är en svensk angelägenhet. Att stå upp mot den typen av verksamhet handlar därför både om solidaritet med människor i Iran och om att försvara Sveriges säkerhet och demokratiska institutioner.
Man behöver inte dela varje ståndpunkt en riksdagsledamot har drivit för att konstatera omfattningen av arbetet. 85 motioner. 50 skriftliga frågor. 66 interpellationsdebatter. Fyra år av utskottsarbete, kammardebatter och politiska initiativ. Och mitt i allt detta ett envist arbete för att Sverige ska förstå vad den islamiska republiken är, vad den gör mot sitt eget folk och varför dess agerande också berör Sverige.
Nima lämnar nu riksdagen. Men de här fyra åren är redan en del av hans politiska gärning.
Tack, Nima, för arbetet. För att du använde din plats. För att Iran fick en röst i Sveriges riksdag – och för att du samtidigt aldrig tappade bort varför du satt där: för Sverige.